Att hantera kvarlevorna av det förflutna, vare sig det handlar om dokument eller föremål är en balansgång. Som arkivarie eller föremålsantikvarie ska du i första hand ta emot, registrera och klassificera. Har du tur får du också möjlighet att visa och berätta. Oftast har du egentligen inte möjlighet att själv ägna dig åt den berättelse som alltid finns inneboende i dokumentet.
Ibland stjäl du lite tid som kanske kunde använts till något annat, bara för att kunna följa den där fascinerande tråden du fann i ett brev från 1700-talet. Du söker i kyrkoböckerna på nätet för att få veta vem den där kvinnan med barnen på fotot från 1905 egentligen var. Du lägger ner mer tid än du borde på att svara på brevet från den franska forskaren bara för att den händelse han vill ha bekräftad är helt okänd tidigare.
